saradalarve

Senaste inläggen

Av Sara Dalarve - 3 januari 2014 13:13

Idag är det 6 år sedan du lämnade världen. Kan inte fatta att det redan gått så många år. Saknar dig ännu enormt mycket! Träffade din mamma och hon berättade att du fortfarande tänker på ditt livs kärlek, alltså mig. Kan säga att jag grät när hon sa det! Tänker på dig med. Ännu mer nu efter hon berättade det där. Kommer alltid älska och sakna dig!

Hoppas du har det bra där du är nu. Vi ses snart igen gubben!! <3<3<3

Av Sara Dalarve - 9 september 2013 22:48

Idag för exakt 5 år sedan satt du en ring på mitt finger med ditt namn inuti. Jag var nog världens lyckligaste tjej. Trodde aldrig att jag skulle förlora dig :( inte till alla änglar där uppe! :( går inte en dag utan att jag saknar dig. Tänk att tiden gått så fort :/ den dagen du lämnade jorden kändes det som att hela världen stannade. Trodde aldrig att jag skulle kunna leva utan dig och din kärlek. Men har lärt mig att jag kan det. Jag lever för din skull. Jag vet att du hade velat det.
Har fortfarande svårt att hålla tårarna borta när jag tänker på dig eller ser kort på antingen dig eller oss två tsm. Önskar verkligen att det aldrig hände, att du var kvar här vid mig! Hoppas du har det bra där uppe finaste du!

Jag älskar dig och kommer alltid att göra det! Du var min första riktiga kärlek Jesper! <3

Av Sara Dalarve - 3 januari 2013 10:32

Usch hatar när denna dag kommer :( den dagen du lämnade oss föralltid :/ den dagen jag förlorade allt jag hade och allt jag älskade :/ 5 år har gått och fattar fortfarande inte varför himlen ville ha tillbaka just dig! :/ det var inte din tur tycker jag! Vi skulle bli gamla tsm ju! Vi hade ju planerat hela våran framtid. Men nu får jag leva den framtiden utan dig :( saknar dig obeskrivligt mycket älskade Jesper! Vila i frid älskling! :'( <3

Av Sara Dalarve - 30 december 2011 02:33

Är så rädd :( Snart är den dagen här igen :( Först ska jag genomlida en till nyår utan honom :( Sen kommer den dagen som jag inte vill ska finnas :( Den dagen du lämnade oss!! :( Snart 4 år sen du försvann!! :( Gör fortfarande lika ont :( Lär nog aldrig läka. Är rädd för den dagen :( Den dagen kommer jag aldrig glömma iaf. De är den hemskaste dagen i mitt liv. Går bara och väntar på att den dagen ska komma :( Den dagen togs allting ifrån mig. Den dagen blev jag helt tom :( Blev av med de som betyder mest i världen. Önskar han kunde komma tillbaka till mig. Finns ingen jag tänker på så mycket som han. Önskar bara jag kunde träffa honom en sista gång, få krama och pussa honom och säga hur mycket jag älskar honom.

Jag tror faktiskt att han har det bra där uppe ändå. Han slipper denna grymma värld.

Älskade att vakna upp bredvid honom varje morgon och få somna i hans famn varje kväll. Få höra han säga hur mycket han älskar mig. Bara få se honom varje dag :( Såhär dags för 3 år sen låg jag och sov bredvid honom i den sängen jag sover i nu :( Men de får jag aldrig göra igen :(

Vill att han kommer tillbaka! NUUUU!!!!! Jag älskar honom av hela mitt hjärta <3

Så svårt att veta vad man ska skriva när man knappt ser vad man skriver :'( Men saknar dig Jesper och älskar dig obeskrivligt mycket <3 Hoppas du vet de fast du inte finns vid min sida längre :( <3 Du ska veta att du är den bästa pojkvännen/sambon jag haft <3



                                                  
      

Av Sara Dalarve - 13 juli 2011 21:43

Ett litet hjärta står ensamt och gråter.
Sårat många gånger, men ändå det förlåter.
Sliter i det gör många, de bara tar och tar.
Ändå står alltid detta lilla hjärta ensamt kvar.
Lurat av många, de leker med det lätt.
Men aldrig att någon vill behålla det på något konstigt sätt.
Varför vara med i leken, när man inte reglerna kan?
Varför tro på den kärleken, som sägs vara sann?
Varför leka med andras hjärtan när man har var sitt?
Varför är detta lilla ensamma hjärta just mitt?



 

Av Sara Dalarve - 12 februari 2011 12:04

Nu har jag levt utan honom i 3 år..

De är jätte jobbigt för jag tänker på honom hela tiden..

Önskar bara att han fortfarande fanns kvar här breve mig..

Att de aldrig hände som de gjorde.

Jag tror vi hade varit tsm nu om han ännu levde..

Han var verkligen de bästa som hänt mig.

Känns som jag aldrig mer kommer få uppleva så stark kärlek mer.

Jag kommer iaf aldrig glömma honom och den dagen han lämnade mig :(

Jag tror han dog lycklig iaf.

Jag är iaf glad att jag var den sista han va tsm med innan han lämnade jorden.

Han var den underbaraste pojkvännen man kunde ha.

Ska gå till hans grav i morgon eftersom jag har praktik på måndag så kan tyävrr inte gå dit då :(

Brukar alltid gå dit på alla hjärtans dag och sätta dit en nalle och några rosor.

De har blivit en tradition för mig.

Fick aldrig fira alla hjärtans dag med honom :(


Folk ska veta att även om jag skaffar ny kille så kommer jag alltid älska Jesper!

Han var verkligen de bästa som hänt mig.

Lär nog aldrig bli så kär igen.

Lär nog inte våga bli så kär igen tror jag.

Är sååå rädd att förlora personen.

Har en gång förlorat de som betydde mest i mitt liv.

Så nu tkr jag att de räcker!


Jesper

Av Sara Dalarve - 9 februari 2011 15:38

Kanske lika bra att ta allt från början för er som inte vet..

För tre år sedan dog min älskade underbaraste pojkvän.

Han var den som betydde mest för mig i hela världen.

Han led av diabetes.. Eller led och led men han hade diabetes.


Vi träffades genom två av mina kompisar. En av dom hade varit tsm med honom innan. När jag träffade honom sa de verkligen klick med en gång. Vi var hos honom två dagar. Jag och min kompis cyklade till honom i spö regn.. Va inte så roligt kanske men vad gör man inte för kärlek:P

Sen satt vi och såg på film, då satt han sig breve mig blev lite chockad över de :P 

Men sen så började vi mysa lite sen råkade vi börja hångla. Sen kom mamma och hämtade mig för jag skulle jobba dagen efter och hade ingen lust att cykla hem i regnet igen..

Dagen efter messar vi i stor sätt hela dagen. Jag frågar hur han vill ha de för jag var inte säker på om vi va tsm eller inte. Då svara han att han var öppen för förslag så jag gav honom förslaget att blir tsm och då sa han ja :D

De va den 9 Juli 2007. Klockan var runt nio eller tio vet jag.

Vi träffades varje dag efter jag jobbat. Mamma fick köra mig till honom och hämta mig på kvällen. Sen när skolan började igen så bodde jag hos honom. Jag visste med en gång att han var den rätta för mig. Allt kändes så jävla underbart när jag var med honom. Allt var så himla perfekt med honom oxå. Kunde inte tänka mig ett liv utan honom.

När vi hade varit tsm i två månader bestämde vi oss för att förlova oss så de gjorde vi. Var jätte rädd i börjar för vad mamma skulle säga. Men hon sa inget alls när hon fick veta de :P Hon fick se ringen jag hade på mig och då frågade hon var de va för ring och jag svarade bara att de va en vanlig ring. Sen frågade hon om det stod något i, då sa jag att de står jesper i och då fattade hon att vi var förlovade.


Sen fick mamma en lägenhet på Hemse. Eftersom Jesper var tvungen att köra mig till skolan varje dag så kändes de bättre att bo nära skolan så jag och Jesper flyttade hem till mamma ist. Vi fick de största rummet som låg i källaren. Vi va lika lyckliga som vi va när vi träffades. Allt var som i en dröm eller som i en saga! Man tror inte att sånt underbart finns på riktigt. Men jag lovar de finns!


Vi firade jul tsm.. Först åkte jag till min farmor med pappa och åt. Jepser satt hemma och spelade PS3:P Sen på kvällen åkte vi hem till Jespers pappa och firade jul med dem.

Allt funkade så grymt bra med Jesper.. Vi bråkade aldrig!! Inte ens ett litet gnabb.. Kom jättebra överrens med hans föräldrar och syskon :) Allt var helt perfekt!


Sen kom nyårsafton :/ Jag låg magsjuk hela dagen :( Låg på soffan i stor sett hela dagen. Jesper var nere på rummet och fixade. Vet inte vad han gjorde. Eller nu vet jag ju :P Men inte då.. Sen på kvällen mådde jag bättre så vi gick ut och skålade vid kl 00. Var såå lycklig över att få fira nyår med honom. Sen dagen efter fick han min magsjuka :( Han låg väl i drygt två dagar.. Eftersom han hade diabetes var han ju tvungen att äta och ta sitt insulin, men eftersom han var sjuk kunde han ju inte göra de :/ Jag hade tyvärr inte läst på så mkt om just diabetes. De skulle jag ha gjort från början.. Då hade jag vetat vad jag skulle göra..


Efter två dagar låg han bara och "sov" som jag trodde.. Försökte väcka honom för att han skulle äta lite och kunna ta sitt insulin. Men han vaknade inte.. Jag blev rädd så försökte väcka honom igen.. Sen kollade jag puls och hjärtslag.. Kände varken puls eller hjärta. Och sen när jag var ungefär 5cm från hans kropp med min hand slutade han andas...  Jag får panik så jag skriker rakt ut till mamma att han inte andas.. Min äldsta syster flög upp och började ge han mun mot mun och sånt.. Men fick inge liv i honom. Vi ringde ambulansen och allt. Sen när min syster hade lagt på luren gick jag ut i köket och ringde hans föräldrar för att berätta vad som hade hänt. Det var inte så lätt att ringa och säga att deras son slutat andas. Jag gick ner på rummet för att klä på mig för att sedan åka med till sjukhuset då fick jag se hur fint Jesper hade gjort på rummet. Vi hade köpt ljustrådar som vi skulle sätta upp i taket. De hade han gjort när jag låg sjuk på nyårsafton.. Men när jag kom upp igen hade de inte hänt något nytt med Jesper så jag fick mer och mer panik. Sen kom hans mamma så jag fick sitta och trösta henne så gott jag kunde... Sen när ambulansen kom kom även brandkåren och som tur var jobbade hennes kille så han satt sig vid henne.. Vi alla satt i köket medans ambulanspersonalen höll på med Jesper i vardagsrummet.. Kommer aldrig glömma ljudet av den där maskinen dom hade för att försöka få Jesper att börja andas.. Jag kommer ihåg att jag höll på att svimma typ 4 gånger på 20 min. Allt bara snurrade. Rökte drygt ett halvt paket på en timme eller något. Sen när han den där rätsläkaren (stavning) kom ut till köket blev jag först glad för då tänkte jag att dom fått liv i Jesper igen.. Men sen sa han bara att han skulle fylla i dödspaprerna då brast allt i mig :( Då kom allting ut med en gång. Fick världens panik. Kunde verkligen inte tänka mig ett liv utan honom. Han var mitt allt. När dom skulle bära ut honom till likbilen gick jag och hans syster iväg för vi klarade verkligen inte av att se de. Hade jättesvårt att gå in i vardagsrummet efter de.. Det är den hemskaste dagen jag varit med om..


Vi var tsm i nästan 6 månader. Han dog 6 dagar innan vi skulle fira 6 månader. De va dom bästa 6 månaderna i mitt liv. Har aldrig varit så lycklig i hela mitt liv. Önskar att de aldrig hade hänt :( 3 Januari 2008 dog han :/

Hans begravning var så grymt fin  :') Kommer aldrig glömma den :/ 1 Februari 2008 var hans begravning :(


Saknar dig älskling :'( Kommer alltid älska dig vad som än händer <3 <3 <3  

Presentation


Denna blogg är till för min sorg och tankar för min avlidna pojkvän. Här skriver jag om alla tankar som kommer upp.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2014
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards